Vid en mottagning på Lydmar Hotel i Stockholm den 14 april tillkännagavs att nomineringen till Edelstampriset är inledd. Edelstampriset som ska delas ut för första gången 2012 till en person eller organisation som gjort en utomordentlig insats för att försvara mänskliga rättigheter. Priset är till minne av den svenske diplomaten Harald Edelstam och de eller de som mottar priset ska ha verkat i hans anda.

http://www.finestlight.se/imageGallery/?igid=8465

SVT startar den 30 mars en ny programserie med namnet ”Världens händelser”, som fokuserar på dramatiska händelser ur vår nutidshistoria. Programseriens ambition är att ge händelserna bakgrund, djup och förståelse av vad som hände, varför och vad det ledde till.

I det första programmet beskrivs frigivningen av Nelson Mandela. Den 20 april har turen kommit till militärkuppen i Chile den 11 september 1973. Harald Edelstams insats för att rädda människor undan militärjuntans soldater och poliser skildras ingående i programmet.

Programmet sänds den 20 april klockan 21.30 i SVT2.

Astrid Døvle Dollis var spion och angivare för den tyska ockupationsmakten i Norge under andra världskriget. Hon var aktiv i flera stora avslöjanden som fick stora konsekvenser för den norska motståndsrörelsen, bland annat den så kallade Max Manus-saken, som ledde till att tyskarna kunde arrestera sammanlagt 117 motståndsmän. Hon använde sitt utseende och sitt vinnande sätt för att infiltrera den norska motståndsrörelsen, men också för att skaffa sig kontakter inom den tyska ockupationsmakten. Historieprofessorn Tore Pryser har kallat henne ”Nordens Mata Hari”, med anspelning på den tyska superspionen under första världskriget.

Dollis som tillhörde en av Norges rikaste familjer hade också högtflygande planer på att avsätta Quislings regering, som hon inte räknade som riktigt ”mannfolk”. Hon ville skapa en norsk regering som till största delen bestod av näringslivstoppar. Med hjälp av Gestapo lyckades hon skicka sin agent Alex Cappelen till London där han skulle förhandla med kung Haakon VII och britterna. När Cappelen kom till London arresterades han direkt och satt internerad resten av kriget.

Harald Edelstams gode vän Jørgen von Tangen umgicks i samma kretsar som Dollis på Oslos bättre västkant. Han hade fått i uppdrag av motståndsrörelsen att hålla ett öga på Dollis och rapportera om alla hennes förehavanden och vidlyftiga ambitioner. Gestapo lurar von Tangen i en fälla hösten 1944 där han avslöjar stora delar av sitt motståndsnätverk, bland annat Harald Edelstam.

I ett förhör efter kriget säger von Tangen att ”Edelstam hade order av sin regering att skaffa upplysningar om fru Dollis samt att ställa dessa upplysningar till regeringens disposition och att han själv vidarebefodrade alla upplysningar han lyckades skaffa om Dollis till Edelstam”.

Ännu en gång visar dokumenten att Harald Edelstam hade uppdrag för säkerhetspolisen och/eller den militära underrättelsetjänsten.

Dollis gifte sig med en svensk nazist och fick svenskt medborgarskap. Den 23 februari 1944 arresterades hon i Värmland när hon försökte smita över gränsen till Norge. Hon dömdes till tio års straffarbete för spioneri.

Uruguays president José Mujica skrev i början av månaden under uppropet till stöd för instiftandet av Edelstampriset. Mujica är den andra presidenten i Latinamerika som skriver under uppropet. Chiles dåvarande president Michelle Bachelet skrev under uppropet i Monedapalatset 2009.

Delegationen för Edelstampriset träffade i Uruguay också viceministern för mänskliga rättigheter och vice utrikesministern. Montevideos borgmästare anordnade även en ceremoni på Harald Edelstams Plats i huvudstaden.

Edelstampriset ska delas ut för första gången 2012 under en ceremoni i Stockholm. Pristagare kan vara enskilda personer eller personer som representerar en regering eller en internationell organisation som i handling har agerat i Harald Edelstams anda i ett land eller länder där brott mot mänskliga rättigheter har begåtts av regim eller annan stark maktutövare.

Den senaste tiden har jag fått tillgång till en stor mängd tidigare hemligstämplade dokument som på olika sätt handlar om Harald Edelstam i Oslo 1942-44. Varje enskilt dokument har förändrat min förståelse av vad han egentligen uträttade i det ockuperade Norge. Det är ändå ett dokument som sticker ut från mängden och det är Sverre Hovinds vittnesmål som han lämnade efter kriget. Hovind och bland annat Max Manus, mytomspunna motståndsmannen, startade den första illegala tidningen ”Vi vill oss ett land” direkt efter ockupationen. Ni som sett den välgjorda filmen ”Max Manus” minns kanske scenen uppe på hustaket när de bestämmer sig för att börja med propaganda.

Gestapos upprullning av motståndsgruppen runt Manus drabbar också Hovind. Han hamnar i koncentrationslägret Grini, men friges oväntat efter ett tag och fortsätter sin motståndsverksamhet. Han leder bland annat den likvidationsgrupp där Harald Edelstam också ingår. På Gestapo går Hovind under täcknamnet ”Mørkermannen” eftersom de personer man lyckas gripa bara mött Hovind i ett mörkt rum. Han är en röst i mörkret utan namn och bostadsadress.

Harald Edelstam har däremot mött honom öga mot öga. Hovind säger i sitt vittnesmål att Harald Edelstam efter Gestapos upprullning av hans motståndsgrupp utsattes för minst två mordförsök. Gestapo försökte alltså döda en svensk diplomat minst två gånger, men utan att lyckas…

Mildred Arvesen är piga hos Harald och Louise Edelstam i deras hus på Hovfaret på Oslos bättre västkant under andra världskriget. För sin älskare och kontaktman, Gestapoofficeren Alois Fischer, berättar hon en sen kväll att ”allt är så mystiskt hos Edelstams, dörrar och fönster öppnar sig utan att det finns någon människa där”, dessutom är andra Gestapo-officerare som Herbert Noot, Hans Keller och Abel Bernstein flitiga gäster i huset medan Harald gömmer 15 jagade studenter i källaren.

Det här framgår av tidigare hemligstämplade handlingar.

Arvesen döms efter kriget till fem års tvångsarbete för spioneri.

I början av månaden undertecknade Uruguays vice utbildnings- och kulturminister Maria Simón uppropet om att instiftande ett Edelstampris. Under militärkuppen i Chile i september 1973 räddade ambassadör Harald Edelstam livet på många uruguayaner som levde i landsflykt i Chile. Undertecknandet skedde vid en mottagning på Uruguays ambassad i Stockholm, där bland annat Sveriges demokratiambassadör Maria Leissner var närvarande.

Stiftelsen Harald Edelstam, som arrangerat mottagningen i samarbete med Uruguays ambassad, arbetar för att instifta ett Edelstampris – ett pris för kamp, i Harald Edelstams anda, för de mänskliga rättigheterna. Under hela sin diplomatiska karriär kämpade Edelstam för de mänskliga rättigheterna med mod, civilkurage och finess. Han var en tidig förespråkare för och utövare av det som i dag kallas ”Responsibility to Protect”.

På mottagningen fanns också Julio Miguel Baraibar, i dag rådgivare till Uruguays president. Han berättade hur Harald Edelstam räddade honom och 53 andra uruguayaner undan en säker död på Nationalstadion i Santiago. Efter kuppen använde militärjuntan stadion som koncentrationsläger och tortyrcentral. Edelstam lyckades med lock, pock och hot få ut de dödsdömda från stadion. På flygplatsen försökte militären militären föra bort Baraibar, som var ledare för gruppen. Men Edelstam befriade honom handgripligen ur militärens grepp och såg till att han kom med på planet till Sverige.

Stiftelsen Harald Edelstams hemsida är: www.haraldedelstam.org