Harald Edelstam och Anne Marie
Anne Marie Breien är en av den norska ockupationshistoriens mest färgstarka, men också mest motsägelsefulla personligheter. När Norge invaderades av Nazityskland var hon 25 år gammal. För hennes far Roald var motstånd det enda alternativet och han lyckades bygga upp en fungerande motståndsrörelse runt Kongsberg innan han grips av Gestapo.
Anne Marie föresätter sig att han ska bli fri till varje pris. Därför blir hon den fruktade, men charmerande Gestapo-officeren Siegfrid Fehmers älskarinna och kort därefter friges mycket riktigt hennes far. Kärleksförhållandet fortsätter och under de kommande åren lyckas Anne Marie förmå Fehmer att släppa åtskilliga fängslade motståndsmän. Samtidigt för hon vidare viktiga upplysningar om Gestapos inre liv och kommande aktioner till Milorg-chefen Jens Christian Hauge.
Historierna om Harald Edelstam och Anne Marie Breien är många, men svåra att verifiera. Det beror på att Anne Maries, och även Haralds, gärningar utförs i ett skymningsland där det tvetydiga och dubbelspelet är en del av iscensättningen, en nyckel till framgång.
För en tid sedan fick jag tillgång till tidigare hemligstämplat material från den undersökning som gjordes mot Anne Marie efter kriget. På ett ställe i utredningen står:
"Vid den här tiden [februari 1944, min anmärkning] blev jag uppsökt av den svenska attachén Harald Edelstam i min privata bostad. Han hade hört om min förbindelse med Fehmer och ansåg att han genom mig kunde utnyttja honom. Jag avrådde honom från att uppsöka mig hemma eftersom han kunde riskera att träffa Fehmer […] Edelstam ville att jag skulle revidera en lista över Gestapo-folk och angivare, vilket jag gjorde så gott jag kunde.”
Den lista som Harald Edelstam medförde hade han antagligen fått från den likvidationsdomstol där han själv var en av medlemmarna.
Längre fram återkommer jag till de rätt sensationella uppgifter om Anne Marie och Harald Edelstam som finns i förundersökningen.
